Två intressanta ordförandeval

I helgen har två mycket intressanta ordförandeval gjorts – åtminstone sett ur ett statsvetenskapligt perspektiv.

Det första valet gäller ny ordförande för Storbritanniens Labourparti. Av någon outgrundlig anledning har valet fallet på Jeremy Corbyn. Jag säger outgrundlig anledning beroende på att medlemmarna i Labourpartiet verkar ha dragit helt fel slutsats av den valförlust som partiet genomled för några månader sedan. De allra flesta är överens om att Labour förlorade valet på grund av att partiet inte tilltalade den brittiska medelklassen. Hur man nu kan tro att det ska bli bättre med Jeremy Corbyn, som står extremt långt ut till vänster, är nog för fler än mig en gåta.

Det är ungefär som om socialdemokraterna här i Sverige skulle ha förlorat ett val med Håkan Juholt som partiledare och ersatt honom med Jonas Sjöstedt. Jag vet att jämförelsen haltar, eftersom de båda herrarna tillhör skillda partier, men eftersom det inte finns något kommunistparti i Storbritannien, (i varje fall inget som är representerat i parlamentet), så tror jag ändå att ni förstår liknelsen.

Det andra intressanta ordförandevalet hölls i Jönköping. Där valdes Jessica Ohlson till ny ordförande för Sverigedemokratisk ungdom. Valet innebär att ungdomsförbundet därmed går på kollisionskurs med moderpartiet, vilket är unikt i svensk politik. Partiet har på grund av ordförandevalet beslutat sig för att bryta med sitt ungdomsförbund.

Jag tänker inte här och nu göra någon analys över hur det kan påverka den inhemska opinionen, utan vill bara göra en jämförelse med vad som skulle hänt inom mitt eget parti, d v s om Folkpartiet av någon anledning försökte säga upp sitt samarbete med LUF. Inte för att jag tror att detta skulle ske, men i så fall så skulle Folkpartiet få klara problem, i och med att det står inskrivet i våra stadgar att vårt ungdomsförbund har rätt att utse ombud till vårt landsmöte. Ungdomsförbundet har också rätt att utse adjungerade ledamöter till partistyrelsen. För att ändra våra stadgar krävs beslut med kvalificerad majoritet på ett landsmöte eller på två landsmöten med absolut majoritet. Om det är liknande hos SD vet jag inte, men i så fall så kommer det här inte bli en helt lätt sak för Jimmy Åkesson och den övriga partiledningen i SD och i vilket fall som helst en ganska lång och utdragen process.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s