Funderingar om framtiden

Efter att ha skrivit om Melodifestivalen i sex veckor, ska jag nu skriva om lite annat här på bloggen. I varje fall ända till det är dags för Frans att inta scenen i den stora Eurovisionsschlagerfinalen den 14 maj.

När jag var yngre så pratades det en del om pension på mitt dåvarande jobb. Eftersom jag själv vid den tidpunkten hade mellan 40-45 år kvar av arbetslivet, så var jag väl minst sagt måttligt intresserad av den diskussionen. Men jag minns att det i fikarummet fanns personer som såg fram emot pensionen och sedan fanns det andra som definitivt inte gjorde det. I den sistnämnda kategorin fanns personer som oftast var ganska ensamma, kanske inte någon familj eller som gillade att jobba. Oftast var det en kombination av olika saker som gjorde att de inte såg fram emot pensionen.

På den tiden så fanns heller inte den flexibla pensionsålder vi har idag. Då var det obönhörligen slut när man fyllde 65, såvida man inte var egen företagare eller hade några andra typer av villkor som inte tillhörde det som vanligtvis var förekommande vid den tiden. Genom åren har jag då och då tänkt på de här personerna som jag alltså träffade när jag var i runda slängar 20 år. De flesta av dem är väl döda nu, men jag hoppas att de fick en bra pensionärstillvaro oavsett om de såg fram emot pensionen eller inte.

Nu när jag själv börjar närma mig pensionen, (nåväl, jag fyller 58 i år), så konstaterar jag att jag länge tillhört kategorin som ser framåt mot pensionen. Det beror inte på att jag vantrivs på mitt jobb, utan mer att jag konstaterar att allt som jag gör på min fritid med lätthet skulle kunna fylla hela min nuvarande arbetstid. Med andra ord, om jag skulle lycks med att fixa finansieringen av min nuvarande tillvaro, så skulle jag inte ha några problem med att inte hitta något att göra.

Jag är aktiv inom Liberalerna, sitter med i Liberalerna Norrmalms styrelse och har uppdrag för Liberalerna i stadsdelsnämnden Norrmalm. Jag är aktiv inom idrottsrörelsen, (AIK) och inom Svenska kyrkan, både på församlings- och stiftsnivån. Vidare är jag vice ordförande och ansvarig för vår hemsida inom bostadsrättsföreningen. Det tillsammans med allt som jag och min fru gör tillsammans i form av bio- och teaterbesök + lite till, skulle lätt kunna fylla ut en ”heltidstjänst”.

Så jag klagar inte över den framtida tillvaron. Det finns saker som jag skulle vilja göra mer av, exempelvis att vara mer med barnbarnen. Sedan vill jag ut och resa och jag avslutar därför med några särskilda önskeresmål.

1. Rundresa i USA
 2. Australien

3. Hurtigruten

4. Jerusalem

Japan

6. Brasilien och Bolivia

Avslutningsvis några kommentarer till resmålen.
Rundresorna till USA och Australien hoppas jag ska kunna bli av under min tid som pensionär. Jag vill ha mycket tid på mig, så därför är det bättre att ta det när jag har den tiden och inte under den ordinarie semesterperiod då man ska tillbaka till jobbet.

Hurtigruten kommer faktiskt bli av redan i år. Däremot är väl risken stor att en resa till Jerusalem aldrig blir av, även om det vore roligt att få gå i Jesu fotspår.

En resa till Japan är lika exotisk som det var för mig att besöka Indien, vilket vi gjorde i slutet av 90-talet och när det avslutningsvis gäller Brasilien och Bolivia så vill jag mest besöka de länderna för att mina fadderbarn bor där.

Sommarsemestern för i år är redan planerad. Det blir inte till någon av de sex platserna här ovan, utan andra ställen. Vilka kan jag återkomma till i annat sammanhang.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s